Räcker inte vanlig mat?

Kosttillskott

Varför kosttillskott?

Ett hektiskt schema, urlakad matjord och ökade näringsbehov är några av anledningarna som ligger bakom kosttillskottens växande popularitet. I denna artikel kan du läsa mer om vad kosttillskott är samt varför det kan vara bra.

Vad är kosttillskott

Kosttillskott är en generell beskrivning av produkter som på ett eller annat sätt kompletterar den vardagliga kosten med ett eller flera näringsämnen. Det är en bred produktkategori som innefattar en mängd olika ingredienser, i flera olika sammansättningar med flera olika syften.

Gemensamt för alla kosttillskott är att de aldrig ska ersätta något i ens vanliga diet, utan alltid bör betraktas som ett komplement som gör det lättare att uppnå de dagliga näringsbehoven.

Endast tio procent av svenskarna når upp till det rekommenderade frukt- och grönsaksintaget varje vecka.

Räcker inte vanlig mat?

Den kanske vanligaste invändningen mot kosttillskott är att en balanserad kost räcker. Med ”räcker” avser man i det här fallet att en balanserad kost är allt som behövs för att få i sig tillräckliga mängder näringsämnen för en fullgod hälsa. Även om detta är rimligt i teorin så är det i ett modernt västerländskt hushåll inte fullt så enkelt i praktiken.

Ett exempel på detta kommer från en Amerikansk studie, där totalt 20 personers dieter analyserades. Dieterna kom från en mix av elitidrottare, motionärer och stillasittande vuxna. Av alla 20 dieter var det inte en enda som uppfyllde de rekommenderade dagliga intagen av alla vitaminer och mineraler. De tänkbara förklaringarna till varför det är så är många.

1. MATEN IDAG ÄR MINDRE NÄRINGSRIK

En stor del av den mat som finns tillgänglig i dagens livsmedelsbutiker kommer från större industrilantbruk. Växtförädling, urlakning av matjorden, tidig skörd och långa transportsträckor har bidragit till att samma livsmedel idag ofta är långt ifrån så näringsrikt som det har varit historiskt sett. Resultatet av det är att det är svårare att nå upp till de rekommenderade vitamin- och mineralintagen. Eftersom grundproblemet ligger i att råvarorna blivit sämre, även de som vanligen betraktas som nyttiga, gäller detta i stor utsträckning även personer som försöker leva hälsosamt.

2. VÅR MATKULTUR HAR FÖRSÄMRATS

Den västerländska dieten är inte vad den har varit. Naturliga och ekologiskt producerade livsmedel byts i större utsträckning ut mot raffinerade motsvarigheter och näringsfattiga hel- och halvfabrikat.

Enligt en enkätundersökning gjord av Sifo är det till exempel bara tio procent av svenskar som når upp till det rekommenderade frukt- och grönsaksintaget. Vidare är det endast sju procent som äter de rekommenderade tre fiskportionerna varje vecka.

3. VI STRESSAR MER

Fler och fler undersökningar tyder på att vi stressar mer idag. Detta gäller både män och kvinnor samt vuxna och, skrämmande nog, barn och ungdomar. I en stressig vardag blir det dels mindre tid och ork över att äta hemlagad och näringsriktig mat. Psykisk och fysisk stress leder i sig även till ett högre behov av vitaminer och mineraler, då omsättningen av viktiga näringsämnen ökar. C-vitamin, vissa B-vitaminer och magnesium är några exempel på näringsämnen som omsätts i högre utsträckning när vi är stressade.

4. VÅRT GEOGRAFISKA LÄGE

Det är nu närmast allmänt känt att svenskar, och personer från andra nordliga länder, ofta får i sig mindre D-vitamin än vad som betraktas som optimalt. Den bästa källan till D-vitamin är solen (vilket är förklaringen till varför D-vitamin även är känt som ”solvitaminet”). I Sverige är solstrålarna stora delar av året för svaga för att generera en betydande mängd D-vitamin. Det kyligare klimatet gör även att vi ofta klär oss i heltäckande kläder, vilket reducerar D-vitaminproduktionen ytterligare.

Ökade behov vid specifika tillfällen

En annan faktor som spelar in i hur många fördelar ett kosttillskott kan ha är att det dagliga näringsbehovet varierar från person till person. Beroende på ålder, hur aktiv ens vardag är och flera andra faktorer så kan behovet av ett eller flera näringsämnen variera. Detta gör att olika grupper är mer eller mindre utsatta för specifika näringsbrister och därför kan behöva vara mer vaksam över sitt dagliga näringsintag.

ÄLDRE PERSONER

Skelettet är som starkast runt 20–30-årsåldern och börjar därefter successivt försvagas. De största förändringarna hos kvinnor sker i klimakteriet medan kurvan för män går neråt mer linjärt med en stigande ålder (med start runt 40–50-årsåldern). Att skelettet blir svagare förklaras av att de benuppbyggande processerna halkar efter till fördel för de processer som bryter ner skelettet.

D-vitamin, kalcium och K-vitamin är tre avgörande näringsämnen för skelettets uppbyggnad. För att förebygga benskörhet, eller osteoporos, är det särskilt viktigt att täcka de dagliga behoven av dessa, i synnerhet när man börjar komma upp i åren.

Enligt rekommendationer från Livsmedelsverket så bör gravida ta tillskott av folsyra dagligen fram till den tolfte veckan.

TRÄNADE PERSONER

Fysisk aktivitet ökar inte bara behovet av kalorier, utan även behovet av vissa näringsämnen. Personer som tränar hårt har bland annat ett ökat behov av magnesium, järn och C-vitamin. När vi svettas förlorar vi även viktiga elektrolyter så som kalium och natrium. Att täcka sitt dagliga näringsbehov som tränande person är dessutom en grundsten för att man ska kunna prestera bra och hålla sig skadefri.

PERSONER SOM ÄR ELLER SKA BLI GRAVIDA

Enligt rekommendationer från Livsmedelsverket så bör gravida ta tillskott av folsyra dagligen fram till den tolfte graviditetsveckan. De rekommenderar även att alla som planerar att bli gravida, eller kan tänkas bli gravida, tar folsyratillskott i god tid innan graviditeten.

Folsyra, kallas även folat eller vitamin B9, är ett vattenlösligt vitamin som förekommer i flera olika former. Anledningen till att det rekommenderas specifikt för gravida är att det minskar risken för att barn föds med ryggmärgsbråck.

PERSONER SOM MEDICINERAR

Många läkemedel, inklusive p-piller, kan urlaka kroppen på mineraler som zink och magnesium samt en varierad uppsättning B-vitaminer. Tillhör du den breda skara som medicinerar dig för något kan det därför vara värt att rådgöra med din läkare om hur din medicin samspelar med ditt vitamin- och mineralbehov.